Maraboy.

Världscuppen var bra, hästarna var fina och hoppade för det mesta över hindren. Jag insåg, som så många gånger förr, att jag saknar hästar, mockning, ridning, borstning, det mesta med hästar. Hade jag en inscannad bild på Boyen så skulle jag posta den här, han var fin han, en gammal pensionerad hopphäst som var nästan som ens egen, eller inte bara min, Saras också.
 
Så, så är det, nu är det kväll och imorn är det måndag. HURRA!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0