min dröm om hästar

I tisdags bjöd jag på scones, dom var mindre snygga men mer goda. Ost och tomat hade vi på och det var vi och vänner som åt. Fint var det eftersom två av fyra av vännerna överger Norrköping för Sthlm i en och två månader. Hur lång tid som helst, nästan. Det återstår att se hur detta ska gå. Senså drar dansvännen till Asien också, i en mindre evighet, ett halvår. Ja ja. Så är det. Dom kommer att saknas såklart.

Förövrigt tycker jag om porslin, helst te och kaffekoppar, gamla koppar, nya koppar, mönstrade koppar och enfärgade. Så när jag bjudit på scones så var det en massa disk på tork när jag diskat. Rätt fint tyckte jag det var. Kändes nästan synd att proppa in dom i skåpen igen. Dom guldiga nedan fick vi förövrigt i förlovningspresent, hur fina som helst (och te:t var jättegott med!).